Health stories

2 juni: Mitt första träningsminne

juni 2, 2015

11050708_10152762121546169_8073468902743960896_n 11041752_10152762115756169_4273810782304756153_n

Nu skapar vi en ny kategori, anser jag. För det var det här med ordning och reda, som jag tidigare nämnde. Med inlägg nummer två i Sofys träningsbloggsutmaning  inför vi även kategorin Upp och hoppa- Träningsbloggsutmaning. Inte mycket mer komplicerat än så, önskar ni nu läsa resterande. Ja, då vet ni vart ni finner dem ;)

Men nu har vi liksom redan kommit till en av de där punkterna som jag misstänkte skulle bli kluriga. En sådan punkt jag måste tänkta till både en och tre gånger på. För visst har jag träningsminnen, från ung ålder. Vad nu det innebär. Spontant tänker jag på när vi försökte lära oss att klättra upp för den höga lampstolpen på landet när jag var runt 5 år. Men när jag sedan tänker efter så kanske inte det räknas som just ett träningsminne. Lampstolpen var inte heller så hög som jag mindes den som då. Och bilderna på oss lyckligt hängandes högst upp tror jag snarare berodde på att pappa lyfte upp oss dit. Okej, så vi kanske inte klättrade upp då. Vilket ännu mindre gör det till ett träningsminne.

Jag var aktiv som barn. Spelade tennis, basket och fotboll (ja, fotbollen blev en ytterst kort säsong för mig)  gick på karate, dansade, simmade, gick på gymnastik. You name it, i did it. Jag är inte helt talanglös. Men jag var väl heller ingen stjärna, ja. Gymnastiken misstänker jag starkt i efterhand att jag blev ombedd att lämna, där- där var jag nog helt talanglös ändå. Även väldigt orädd, på den tiden. Vilket inte är en bra kombination.

Men något jag faktiskt fastnade för, var ridningen. Under många år bosatte jag mig i stallet och tävlade i både hoppning och dressyr. Med en del fina priser som minne, som snabbt packades ner i lådor när killar kom in i bilden haha ;) Vilket som nu var mitt första träningsminne är ännu något oklart, men rubriken fick mig att ta mig tiden att faktiskt minnas alla fina stunder jag spenderat på en hästrygg. Och det är fint, att de finns kvar där ändå. Tillika resterande minnen hur jag som ensam tjej i fotbollslaget, cirkus 6 år gammal, införskaffar mig asfeta dubbskor för att imponera på pojkarna. Som absolut inte brydde sig, de var liksom där för att spela fotboll. Jag, nej. Not so much.

 

*   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply Uppochhoppa juni 2, 2015 at 8:13 e m

    Det är härligt och roligt att minnas, tänk attt det fanns många hästtjejer med i utmaningen, och att vi lyfter upp det. Tror stallet präglar oss. Att klara av, att bli driftiga, att ta ansvar och köra racet. Kul att du är med!

    • Reply matkreation.se juni 2, 2015 at 8:52 e m

      Verkligen! Vilken super utmaning du skapat – himlans kul att gå igenom arkivet med minnen :D Att jobba med hästar skapar karaktär brukar jag säga, från ung ålder får man lära sig TA ANSVAR och aktivitet blir en naturlig del av vardagen. Tack så mkt :) Återigen, väldigt kul initiativ det här av dig, alla tummar upp :D

    Leave a Reply