Browsing Category

Health stories

Health stories

Tillbaka till rutiner

augusti 1, 2016

Att två veckor i Italien var rena drömmen känns relativt uppenbart, vi hade det helt fantastiskt. Att komma hem till vad en kallar en verklighet, känns ganska fint det med. Att hyra hus, i jämförelse till att bo på hotell, tillåter en att hålla mer av en rutin. Även om semester egentligen innebär allt annat än just rutiner, så skapar man något som fungerar precis perfekt just då.

När jag reser drar jag sällan ner på träningen. Det är bara något jag gör, hemma som borta. Men jag tillåter mig själv samtidigt att ha just semester och denna gång hanns inte träningen med precis som hemma. Men jag gjorde jag hann och orkade just där och då och den extra vilan var vad jag behövde just där och nu. Den första veckan varvade jag ner, ryckte lite halvhjärtat i hantlarna och klagade mest på hur varmt det var, andra veckan planerade jag mina pass bättre och kände samtidigt hur mycket min kropp behövde träningen. En veckas vila gjorde mig gott. Men nu är vi hemma igen, tillbaka till rutiner och jag tror det var länge sedan jag uppskattade det så mycket haha.

Jag ska ta reda lite mer om hur vi hyrde huset osv, för det är ett fantastiskt sätt att semestra på!

Kaseinpudding

Det är nu två veckor till jag börjar skolan och med det kommer ytterligare en rubbning i mina tider och jag kommer behöva skapa mig helt nya rutiner och tidsslag för vad jag gör när. Men fram till dess lever jag som gjort de senaste åren.

Gårdagens ryggpass på gymmet bjöd på så mycket energy och glädje att jag fastande där bland vikterna i två timmar och sedan promenerade jag iväg till mataffären för att inhandla mat till veckans alla matlådor. Jag kommer prioritera mitt proteinintag och smällde direkt på med en kaseinskål till kvällsmål enligt detta recept – och toppade med en stekt banan, en nypa kokossocker och kakaonibs.

Klockan 21 igårkväll knackade det på dörren för veckans leverans av Linas matkasse så ikväll drar vi igång med dom recepten igen. Alldeles strax kommer hon som ska ta över min tjänst så idag börjar vi upplärningen inför min handover.

Vi hörs sen! :D

Health stories

Att trivas i sin egna kropp

juli 20, 2016

Egentligen tror jag alla är lite ätstörda. Än har jag inte hittat någon i min närhet som inte tänker sig för när en väljer maträtt, som inte på något vis kompenserar för en burgartallrik eller som någon gång får ångest över portionsstorleken. Finns det ens ett rätt sett att se på mat? Är inte det ända rätta sättet det som får dig att må bra

Jag mår bra i mig själv och min kropp varje dag. Inte hela tiden varje dag, men ändå varje dag. Swimsuit

Och det kan jag göra, för att jag har valt att göra det. Visst får jag svackor, till och med i dagar. Veckor. Men jag tar mig ur dem, för det gör man om man kämpar för att göra just det. Jag väljer selektivt vilka konton, personer och kroppar jag dagligen vill exponeras för på Instagram och jag väljer att kämpa för ett ideal som inte kommer göra mig sjuk på vägen.

Egentligen är det tacksamt, att styrketräna. Att bygga. För att bygga krävs det mat. Mycket mat.

Det slog mig när jag satt med Olivia, när hon frågade hur jag tacklade min viktuppgång och hur jag känner mig idag. Det slog mig att det egentligen var ganska lätt. Lite för lätt kanske. Från att under flera år ha svultit kroppen i hopp om att det inte ska finnas något kvar att ta av till att nästa dag inse att det är här min fokus ska vara. På att bygga. På att äta.

Jag är sån, allt eller inget liksom. Jag tröttnade på inget och valde allt. För det är tungt och jobbigt att aldrig äta. Att behöva planera när en ska välja vilken lögn, för att inte upprepa samma lögn två gånger i rad. Det är tungt att inte ha energi. Att bli lättirriterad. Att kämpa för något som sakta tar död på en. Om inte rent fysiskt. Iaf mentalt. 

Jag vägde 40 kg när jag klev in i gymmet för att få bort det här hudväcket som vägrade rubbas. Från den dagen har vågen gått rakt upp. Hudväcket försvann aldrig, men det fanns kanske aldrig där från början? Jag vet inte.

IMG_4307

Efter att bilden till vänster togs rasade jag förmodligen ytterligare 4 kilo. När Hans, min PT som fick in mig i gymmet, tillbaka till livet, tyckte vi skulle träna rumpa förstod jag inte vad han pratade om. Jag ser den aldrig. Men andra gör, sa han. Från den dagen la jag all min ork på att bygga en underkropp. Bilden till höger är från igår, det var först nu det slog mig hur allt hårt slit faktiskt visst ger utdelning. Men det är verkligen som man säger, sometimes you just gotta look back to realise how far you’ve come.

Jag säger inte att det alltid är lätt, men i slutändan är det ett relativt enkelt beslut ändå. Att välja att leva. Jag har några skeva knep jag tar till. För min vikt tickar fortfarande upp. Och det är med en skräckblandad förtjusning jag ser att den gör just det. 

Swimmingsuit

Visst är jag kinkig med mat. Men jag äter mycket. Jag kommer nog aldrig äta exakt vad som helst, när som helst. Men det vill jag nog inte heller. Jag äter det jag känner för, när det passar in i min dag. Jag äter naturgodis varje dag, jag dricker vin varannan dag, jag äter typ 8 måltider om dagen och jag tränar 6 dagar i veckan och äter aldrig skräpmat. Ingens kost är densamma och det behöver den inte vara heller. Vi bygger vår egen trivsel. Våra egna riktlinjer, för att uppnå det vi vill. 

Det är lättare när en har ett kroppsideal som är kurvigt, muskulöst och feminint. I get that. Det har jag och det är den bilden jag dagligen tänker på för att ständigt påminna mig själv om vart jag är på väg.

Jag valde att slänga alla kläder jag aldrig kommer komma in i, dom fick hänga där ett tag. Och små le åt mig hahah, men tillslut åkte dom. Jag klär mig i tightare kläder idag, för att jag kan. Med mina nya kurvor haha. En större kropp klär bättre i kläder som framhäver…. Och med större menar jag naturligtvis större än jag var.

Jag hade sällan humörsvängningar. Jag är sällan på dåligt humör. Vi konstaterade att det var det som gjorde att jag kunde gå under radarn så pass länge, dagar utan mat påverkade mig aldrig särskilt mycket. Utåt. Däremot hade jag ångest, passar jag mig inte idag kommer den krypande tillbaka. Kommer den efter att jag ätit en stor måltid tänker jag GAAAAAAAAAINS haha. Mat, till mina muskler.

Det är det här som kommer få mig att bygga BEN. 

Det är mycket det som hjälpt mig. Viljan att bygga en kropp som jag vet kräver mat. Som kräver engagemang, dedikation. Men mestadels näring. Rätt näring, och mycket av den.

Men framförallt tänker jag alltid på hur mycket lyckligare jag är idag. För vad är livet värt som smal, om du ändå lever i en dov verklighet bredvid alla andra. Jag tar ytterligare 10 kilo plus på denna kropp, vilken dag som helst, om jag får fortsätta må så bra som jag gör idag.

Health stories

Läsarfråga angående halvfabrikat

februari 4, 2016

Helt onödigt från mig :) men jag reagerar ändå på att du valt att ha med i introt till bloggen att ….lagat från grunden. Vilket jag tyckte var väldigt lockande för det årsåldern jag föredrar att laga mat. Går in på inlägget om teriyaki sallad för jag ville se hur du gjorde teriyaki och om det skiljde sig mycket från min egna jag gjorde förra veckan. I receptet står teriyaki, altså en kryddmix (antar i såsform) dvs ett halvfabrikat utan möjlighet att påverka vad som är i vad gäller socker osv. Är det från grunden?

Inget direkt motiv med detta är själv bara intresserad av att skippa all form av halvfabrikat jag kan.
Se detta som en helt neutral kommentar, fortsätt som du gör. Önskar bara att ge dig något att tänka på Leende ansikte med leende ögon
I övrigt skitsnygg blogg med awesome mat.

Denna fråga fick jag och jag tänkte att det kan vara en intressant frågeställning att ta upp i ett inlägg (självklart med godkännande :p), så jag kan få förklara lite hur jag tänker kring detta. Jag vill börja med ett stort tack för de fina orden och även för kommentaren som tvingade mig att tänka till lite extra.

Faktum är att jag tvekade när jag inhandlade färdig Teriyakisås, jag föredrar att försöka utesluta så mycket halvfabrikat som möjligt ur min kost och väljer allra helst naturliga produkter. Men samtidigt lagar jag mycket mat med både proteinpulver, smaksättare och sötningsmedel. Så visst är jag motsägelsefull. Personligen skulle jag allra helst vilja blanda min egen kryddblandning varje gång jag lagar mat, men å andra sidan så går mina tankar ändå mer åt att jag gör så gott jag kan. Om vi ser till fallet med Teriyakisåsen (jösses, låter nästan som om jag mördat någon haha) så använde jag Teriyaki Tamari från Renée Voltaire som är både ekologisk, glutenfri och utan tillsatt socker (går förövrigt att köpa här) men samtidigt hade jag i detta fall lika väl kunnat använda en sås med tillsatt socker för om vi ska vara realistiska, kommer de små mängder du får i dig per portion, i detta fall inte påverka dig nämnvärt mycket. Om än alls.

Jag försöker göra så smarta val jag kan i vardagen, men jag vill samtidigt skapa mig en livsstil som är hållbar och någonstans måste även jag dra mina gränser. Jag äter inte gluten, för att jag helt enkelt blivit diagnostiserad med celiaki. Jag dör inte om jag äter gluten, men jag mår inte särskilt bra i det långa loppet. Rättare sagt, jag mår riktigt, riktigt uruselt. Jag lagar inte mat med grädde eller smör, för att jag föredrar att hålla nere fetthalten i maten och istället ge utrymme till kolhydratera. Och efterrätterna- plural. Jag äter flera godsaker om dagen. Och jag äter vanligtvis inte socker, hel- eller halvfabrikat. Men visst förekommer det, för att jag- precis som alla andra, vill ibland göra det. 

Jag lägger ingen värdering i vad som är rätt, eller fel sätt att äta på. Jag visar här hur jag äter och tänker. 

Jag tror vi komplicerar allt för mycket, vi borde istället se mer till helheten än haka upp oss på detaljer som att två matskedar av en middag innehöll en färdigköpt sås. Jag prioriterar istället kanske att inhandla de färska råvarorna som blir basen av min måltid. Majoriteten av det jag äter är hemlagad mat (lagad från grunden) men väldigt ofta dricker jag samtidigt en proteinshake, äter en chokladbit eller en påse naturgodis. För det är för mig vad som kommer att hålla i längden, en kombination av det min kropp mår bra av och behöver, framförallt för att ge mig energy till mina träningstimmar, och det jag vill ha. 

Jag ser hellre att jag finner ork och glädje i att laga mat, nästan varje dag (för visst äter vi en del matlådor hemma av det som blivit över från tidigare måltider) och att jag sedan kan lägga den där halvtimmen på att umgås hemma istället för att ständigt bli stående i köket knåpandes med en teriyakiblandning som driver mig till vansinne. Men är det en lördagkväll och jag finner både tid och ork att göra min kryddblandning, då gör jag det.

Som sagt, jag gör så gott jag kan samtidigt som jag vill skapa mig levnadsvanor jag kommer klara av att göra till en livsstil. Och då måste man även prioritera.

Hur tänker ni kring hel- och halv fabrikat? Vart drar ni eran gräns till vad ni vill använda till matlagningen i vardagen?

Njie proteinpudding

En väldigt lycklig jag imorse med den nya Njie proteinpudding Vanilj, ett alldeles utmärkt icke-hemlagat komplement till mina stekta ägg, som jag inte hade värpt själv ;)

 

*   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *